Everything you touch surely dies
Två veckor i staden där jag skulle lära mig andas
Så kort tid på ett nytt liv utan minnen
Och ändå finner jag tid att måla varenda gathörn,
i någon annans färger
Och så får jag börja om
Säga fler farväl
Och jag bara Måste lära mig föredra ensamhet
framför att dränka mitt hjärta
Det blir så tungt av vätan,att bära
Och så svårt att andas med längtan i lungorna
Det är att leka med eld,
att vara så dum
Och nu finns det bara jord kvar,
och alldeles för mycket luft