Inte nog med att sambon rullade in vid halv två inatt efter långa samtal med polarna i kvarteret bredvid.
Vi började prata, om hur jag bott i den här lägenheten i tre år nu, och hur den har kommit att bli en del av allt som är jag.
Det är mina spökjagar-energier som sitter i taknockarna, och mina krokar i taket.
Det är här jag sprungit långa gravidnätter fram och tillbaka mellan toalett och säng när blåsan tryckt på, det var här jag kräktes om morgnarna...
Det var här jag låg med värkar , och det var hit jag kom hem med ett nyfött litet knytte.
Det var hit jag drog hem cirkusartisten klockan åtta på morgonen efter att ha festat hela natten, och däckade i Jonas säng.
Och det var här jag och Jonas tittade på hela första säsongen av "24" och "Prison Break" och halva av säsong två av samma serier. Det var här vi hade högläsning och tröttskrattade som fjortisar åt karaktären Lem i Dean Koontz böcker.
Det var här min andra hund Shia bodde med oss.
Det är härifrån jag hade fem minuter till Victoriaenheten,palliativavdelningen för att hälsa på min moster, och jag pekade ut för henne vart jag bodde & hon sa: När du saknar mig, titta ut genom fönstret och vinka bort hit, så ska jag vinka tillbaka...
Det är här det har bråkats, skrattats, gråtits,växts och blivits ihop & gåtts isär....
Och två blivit tre.
Jag kommer sakna det här hemmet, och den här stadsdelen,men det är dags att gå vidare...
Stor,ljus,fräsch, i ett bra område, fem minuter ifrån stan, billig hyra och bara alldeles,alldeles...
Underbar.
På Lördag lämnar vi våran 40 kvm lilla etta för våra nya 101 kvm ; Tre sovrum,ett vardagsrum, en matsal, kök, balkong (med kvällssol) & två toaletter varav en med badkar.
Två walk in closets och sex garderober har vi också.
Det enda minuset är avsaknad av hiss. så jag kommer få sjukt starka ben & armar av att bära barn i alla trappor.
Ska på visning idag på en femrumslägenhet, ett stenkast från stan.
Med billig hyra.
Jag hoppas Så mycket på detta. Vet att vi får den, men mitt skeptiska jag uppmuntrar likt ett mantra inuti huvudet;
Om något verkar för bra för att vara sant, så är det oftast det.
Men jag hoppas.
Hoppas på att de skavanker som finns kan fixas med några liter vitfärg. Tre trappor utan hiss däremot är kanske inte det roligaste, men så har vi ju nu.
Och jag kånkar hellre tre trappor utan hiss till en femrummare, än till våran lilla etta.
Well, inflyttning på Fredag så snabba ryck blir det.
Några frivilliga på att köra flyttlass & kånka lite möbler en solig Lördag?
Är det inte ischias så är det handlederna så är det fötterna.
Döden döden, som Astrid Lindgren & hennes syster brukade säga. För att ha det samtalet avklarat.
Idag är det det sistnämnda.
Det känns lite som att någon kör in en spik i en specifik punkt ungefär en centimeter snett nedanför fotknölarna varje gång jag tar ett steg. Som att senorna är för korta & har snurrat ihop sig till ett virrvarr där inne. Eller som att någon skelettdel gått isönder i tusen små fnulbitar som ligger och skaver.
Det gör rätt ont faktiskt.
Men jag hankade mig ner med vildvarg & barnvagn & vackerbebis halvvägs ner till stan & mötte upp sambon, och sedan upp till Sveaplan & handlade kylgele´& idrottstejp.
Ni må tro jag ser snygg ut nu, när jag hasar mig fram på kylda tejpfötter. Till och med sambon insåg hur ont jag hade, och delade med sig av sin älskade Eskilstuna-öl på ren medkänsla.
Sån är min Fredag.
Fast ännu mer är den Kärlek till den där underbara, lilla snusande vackerheten som ligger i sin spjälsäng just nu & drömmer om annat~
GUD i himmelen, att man kan älska så Mycket?
Jo,det är jag. och jo,det är min tejpade fot. Japp, jag är sjukligt vig.
Ja jävlar i min lilla låda vilken pretentiös liten rubrik.
Den ger nästan sken av att jag ska djupdyka i någon filosofisk inomhuspool av tankar & ideér.
Men mest ville jag bara klaga lite på att den inte räcker till. Tiden.
Barnstolen har stått inne i badrummet i en vecka nu, tålmodigt väntande på att jag ska ha tid att grovrengöra den inför nypremiär.
Garnvindan står & missmatchar soffan & funderade nog om den levde när den ska få sin nya fina färg. Liksom kistan som gått från att ha stått på en gammal loge någonstans i Dalarna, till att agera soffbord hos min mamma och slutligen här. De ska bli vita båda två, men det var väl ingen överraskning?
Själv vill jag göra helt tvärtom & byta mitt vita vinterskinn mot sommarbrunt, men hur det nu ska gå till med solskygg varg & bebis med skuggbehov, det vet jag inte?
I Tisdags blev Babypapan pappa på pappret också & nu kan han inte slingra sig ur hursomhelst. Inte för att han hade intention att göra det,men ändock. Gemensam vårdnad fixade vi också så jag inte kan skriva ut pass i hemlighet & rymma till Afrika med dottern, som tanten sa. Varför jag nu skulle göra det? Pappadagar & föräldraledighet ska nu pluggas på, och sen byter vi om cirka tre månader, eller tidigare om jag hittar jobb.
Det kliar lite i fingrarna att gå ut & tjäna pengar nu, trots att hjärtat kommer gå i tusenbitar av att vara ifrån Lillfisen timmar i sträck. Och sen växer hon upp & inget blir någonsin igen som det var.
Går & lägger mig på golvet bredvid monsterbebisen & kiknar ikapp av skratt~
Kom hem igår kväll efter sex dagar hos mamma & hennes sambo uppe i Iggesund & en buss och två tåg hem.
Var på Shabby chic-party i Söndags, det nya Tupperware liksom. Köpte en del, önskade mig mer. Och fick en liten present med mig hem direkt, ifrån min dotter~
Tack tack hjärtat mitt~ (Och tack mamma.)
Väntar på att min familj ska vakna, det är tusan vilka sjusovare jag flockat ihop mig med. Halva dagen har ju gått redan och jag behöver ut & rastas. Det är ju Fringe Festval i stan nu också, så ska ner & se om jag hittar på några artistvänner~
Ikväll blir det väl att måla om min garnvinda & skålen, vi har ju fortfarande inte fått upp någon tv på väggen, så man får roa sig själv helt enkelt ~
Efter... En slagen hjälte & hennes mamma tar igen sig i nya soffan~
...Nu fattas bara lite lull-lull (Måla kistan & "filthållaren" vita,köpa turkosa småkuddar på indiska och lägga dit fårullen,och lite tavlor i svartvitt eller ljust turkos).) och att borra upp tv:n på väggen. Inte den vägg som syns i bild dock~
Är supernöjd! Tack till bästaste Jonas som ställde upp med bärhjälp, bil & släp. Och tack till hans fina tjej som tog ut hunden på långpromenad medan vi fixade och till grannen som lånade bebis en stund, och självklart även till min sambo som också hjälpte till ~